Blåsiga Sörve-udden

Så konstigt att det ibland är en oerhört skön känsla att nästan blåsa bort...





Att som vuxen få leka skattsökare - det är toppen! Fokus var inriktat på vackert havsslipade stenar, fossiler och strandväxter.

"The Scars of Stars"

Kalevala berättar hur trollkarlen Louhi
stal solen och elden från människorna.
För att ljuset skall återkomma till jorden bestämmer Ukko att en ny sol skall tillverkas
av en gnista. Något går på tok, och gnistan faller till jorden. Då ser de finska hjältarna ett eldklot som faller ner från himlen.

Kanske detta eldklot landade i Kaali - platsen där
"solen gick till vila".

Grekiska gudasagor berättar också hur Solgudens son var ute och rumlade med pappas häst och kärra...

Juhan Smuul

Författaren Juhan Smuul sitter i utkanten
av sin hemby Koguva på Muhu och ser fundersamt
ut över havet.
Han fick både Leninpris och Stalinpris.
Vad skrev han?

Karja Kirik, 1200-talet

Till trakterna kring Karja Kirik
kom kristendomen redan på 1000-talet
av urgamla gravstenar att döma.
Det skulle vara intressant att kunna tänka sig in i
hur människorna här uppe i norr tänkte och trodde då.
Tor och Odin har vi ju hört talas om, men trodde människorna verkligen på dem eller var det redan då gamla sagor?

Och hur har dessa gamla gudasagor blivit berättade för moderna skriftställare?

Och - den kanske viktigaste frågan: Hur kom kristendomen hit? Med kärleksfulla förkunnare eller hotande krigare?

Handel i Tallinn - på gammalt vis

Idag har jag kommit hem efter några dagars sjukhusvistelse. Underbart med vardagsliv hemma!
Utan bilar och bildens datum kunde fantasin föra oss till vardagslivet flera hundra år tillbaka i tiden när vi ser denhär bilden från Tallinn. Vilka varor var det man handlade med i dessa vackra hus? Förslag mottages med tacksamhet! Liv och rörelse var det säkert i Tallinns handelskvarter, och säkert kunde man höra många europeiska språk. Vem vet, kanske lite Purmo-dialekt också? Tjäran från "vår" tjärdal kanske kom hit någon gång!

Ösel-växter

Midsommarstädning kan i bästa fall vara riktigt roligt. Förutom ett trevligt slutresultat har man tid att tänka i lugn och ro på allt mellan himmel och jord.



-Oj, det är bara olvon, sade min vän från södra Finland när vi tittade närmare på vackert vitblommande buskarna. För mig som överpurmobo är olvon nästan exotiskt. Så olika vi ser på saker och ting beroende på bakgrund!





















Den vackra rosa åkervindan lyste upp ett landsvägsdike på Ösel. Dess kusin snårvindan gör sitt bästa för att kväva våra vinbärsbuskar, så ibland är det ganska svårt att uppskatta skönheten i de vita klockorna.




Kan någon förklara varför den glada blåelden heter ormhuvud på danska och norska, snokört som gammal svensk benämning och den blå djävulen på engelska??


Att lundkovallen /natt och dag kallas svenska flaggan är däremot lätt att förstå!


Här ser orkiden Tvåblad inte speciellt intressant ut. Men vem är gästen som tycks trivas i dess sällskap?













En överlevare? Blåstången har blivit ovanligare i Östersjön. Men den gör sitt bästa för att skydda sig bl.a. med gifter och slem som får glupska djur att undvika den.

Alla dessa bilder (utom städbilden!!) fotades på Ösel, juni 2008.

In till borgen i Kuressaar kommer ingen objuden gäst...

Var det månne alltid en fröjd att arbeta i ett såhär vackert fähus? (Byn Koguva på ön Muhu, nordost om Ösel)

Guds hus kan verkligen se mycket olika ut, och överallt kommer människor med sina sorger och glädjeämnen. Här rysk-ortodoxa kyrkan i Tallinn

Vilken fin början på sommaren vi har fått! Bilden från en kalkstensklint på norra Ösel får representera fältkursen i geografi som jag fick vara med om som inledning på sommaren.