Midsommarstädning kan i bästa fall vara riktigt roligt. Förutom ett trevligt slutresultat har man tid att tänka i lugn och ro på allt mellan himmel och jord.
-Oj, det är bara olvon, sade min vän från södra Finland när vi tittade närmare på vackert vitblommande buskarna. För mig som överpurmobo är olvon nästan exotiskt. Så olika vi ser på saker och ting beroende på bakgrund!
Den vackra rosa åkervindan lyste upp ett landsvägsdike på Ösel. Dess kusin snårvindan gör sitt bästa för att kväva våra vinbärsbuskar, så ibland är det ganska svårt att uppskatta skönheten i de vita klockorna.
Kan någon förklara varför den glada blåelden heter ormhuvud på danska och norska, snokört som gammal svensk benämning och den blå djävulen på engelska??
Att lundkovallen /natt och dag kallas svenska flaggan är däremot lätt att förstå!
Här ser orkiden Tvåblad inte speciellt intressant ut. Men vem är gästen som tycks trivas i dess sällskap?
En överlevare? Blåstången har blivit ovanligare i Östersjön. Men den gör sitt bästa för att skydda sig bl.a. med gifter och slem som får glupska djur att undvika den.
Alla dessa bilder (utom städbilden!!) fotades på Ösel, juni 2008.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar